Räkna på DIN premiepension - Läs mig först!

(Tips: Om du sitter på en surfplatta eller telefon klicka gärna längst ner till höger i kalkylatorn så expanderas den upp i en egen fullskärm)

Fondveckans premiepensionskalkylator ger en mycket god uppfattning om vad just DU kan komma erhålla per månad före skatt vid 65 års ålder.

Modellen använder det regelverk som f n föreligger för hur uttag beräknas (s k ”delningstal”) och dessa är olika för olika pensionsåldrar och årskullar – men då dessa är dynamiska (vi vet inte hur de är för just årskull x om 20-30 år…) så nyttjas här den beräkningsgrund som gäller just nu för den senaste kullen som väljer att gå i pension vid 65 år och som väljer att

1) Fortsätta hantera premiepensionen som en fondförsäkring (dvs du fortsätter spara under pensionen som nu)

2) Ej lägga på något återbetalningsskydd (dvs avlider man så ärver alla i din årskull i Sverige dina pengar, ej endast din make/maka).

Den som vill läsa mer, se här.

Kalkylen är ganska självförklarande och DU behöver fylla i fem olika saker:

  1. Hur många år ca det är kvar innan du är 65 år gammal. Välj det antal år som är lägst om du är ”mittemellan” två årsantal.
  2. Ditt nuvarande saldo i premiepensionen. Du ser detta inloggad på myndigheten och avser värdet på din ”Fondportfölj”.
  3. Den årliga insättning av pengar som görs till din premiepension. Den är lite förenklat 2,5% av din bruttolön och har ett tak som f n är drygt 11 000 kr som nås vid ca 42 000 kr/mån i lön. Dessa värden följer indexerade basbelopp som ändras varje år. Använd enklast det belopp som du senaste gången fick inbetalt (hittas under ”Kontohändelser” under december förra året).
  4. Inflationstakt, den förväntade under spartiden till 65 års ålder. Förvalt är 2 procent och det är Riksbankens ”mål”. Du kan förstås laborera med t ex 0 här för att se vad din premiepension är vid 65 utan hänsyn till inflation (penningvärdesförsämring) men då kommer du lura dig själv ty när du ser ett månadsbelopp vid 65 i kalylatorn gör du säkert en omedelbar värdering av om det är ”mycket eller lite” och då använder du sannolikt som referensram nuvarande inkomst- och kostnadsläge i samhället. Genom att ta hänsyn till inflationen får vi reda på den s k ”reala” avkastningen över spartiden.
  5. Förväntad s k ”nominell årlig” avkastning på ditt sparande under spartiden. Detta är den ”procent” vi normalt refererar till i dagligt tal när vi uttrycker målsättningar med sparandet. Ett utgångsläge kan vara att t ex ta
    1. den årliga avkastning just DU uppnått som du ser inloggad på PPM (om du har varit med en längre tid)
    2. den som Ap7 (”Soffan”) haft sedan starten av systemet år 2000 (ca 9%)
    3. den långsiktiga avkastning aktiesparande väntas ge (på med lååånga kurvan gott folk! 7% nominellt brukar dominera uppfattningarna)
    4. eller kanske den du givet var vi står just nu och givet den risk, marknad etc du tror du kommer ta och/eller satsa på kommer ge framgent

När du justerat grundvärdena ovan returnerar kalkylatorn två uppsättningar grafer/skattningar: en givet dina personliga värden samt antaganden i sin helhet och en annan som är precis som den förstnämnda men den viktiga skillnaden nominell avkastning och årskostnad i sparandet.

Fondveckans alternativa graf och skattning tar nämligen dina värden och antagaden i övrigt och räknar med FVs genomsnittliga nominella årsavkastning (avrundat till heltalsprocent) som varit fallet de senaste 5 åren – samt tar höjd för kostnaden att vara kund till Fondveckan, dvs FV+.

Varför s k glidande medelvärde 5 år som indikator framåt avseende avkastning? Bra fråga. Vi måste köra med någonting och ett alternativ kunde förstås vara att ta avkastningen från starten år 2000 (14% per år). Problemet är att den dels ”rör” sig väldigt långsamt ju fler år som gått, dels kommer få en ”bias” mot att enstaka extremår för länge sedan tenderar snedvrida utveckling i mer modern tid.

Ett annat bra argument för att ta ett glidande medelvärde i någorlunda nutid är att det baseras delvis (och om några år helt) på avkastningar som man faktiskt kan ha haft som kund till Fondveckan. Det är ju som exempel måttligt intressant vad jag hade för avkastning efter Lehman-kraschen för 10 år sedan och innan det ens gick att följa mina byten!

Däremot är min personliga – och många andras – uppfattning att det varit väldigt goda år nu en lång tid. Vi ser det i fondstatistiken och många röster hörs varna för att det sannolikt följer en period av år med lägre avkastningar. Det är lätt att bli fartblind när ”allt går upp” så det gäller att komma ihåg att det normala INTE är år efter år med +15%. Tittar man i Morningstars rullor så ser man att 5-årssnittet avkastning per år i PPM är nära 11% – men att 10- och 15 års dito är mer förväntade 7-8%.

Skulle ovan vara korrekt blir det allt annat lika svårare skapa tvåtalsavkastningar och det kan ju bli så att redan 10-11% kommer stå sig väldigt bra – vi får se!

En annan observation som man märker när man laborerar med parametrarna är att spartiden har stor betydelse och att ”ränta-på-ränta” verkligen kickar in dramatiskt de sista åren för dem med hyfsat många år kvar. Man kan ju i PPM inte kompensera brist på avkastning med större insättningar så det gäller att systematiskt skapa plustal (samt undvika nedgångar!) över tid.

Är man långt gången i sparandet – som t ex jag själv är – ses att de årliga insättningarna får allt mindre betydelse till förmån för procentuell avkastning på saldot i stort.

Jag hoppas att du får några minuters intressant ”labbande” med din premiepension och inte minst skapar insikt (om den inte redan finns) kring varför den kan göra en sådan stor skillnad som pensionär – i synnerhet för dem med normala lönelägen där det inte finns stora tjänstepensioner att luta sig emot!

Eventuella funderingar, upplevda ”buggar”, beräkningstekniska detaljfrågor, förslag på mer eller bättre funktionalitet osv tas gärna emot på editor@fondeveckan.se eller på Fondveckans FaceBook.

Henrik